Del 5 - Push my tush, Petey
Och Katrineholm är storstan för Peter. Där finns allt och lite därtill. Peter besitter en massa onödiga fakta såsom att antalet invånare per kvadratkilometer i Katrineholm är 32 stycken. Och då är det ju en relativt stor kommun vi pratar om, säger Peter till Sylvester.
Sylvester förstår inte ens vad Peter menar. Bara för att Katrineholm har 8 stycken fler per kvadratkilometer än Vingåker, så betyder inte det att det nu råkar vara Sveriges metropol. Och Galne Gunnar. Jösses. Sylvester vågar inte ens säga butiksnamnet i munnen utan att vara rädd för att få munherpes i gommen. Så illa är det, enligt Sylvester.
Du har ju verkligen noll koll, säger Sylvester. Stockholm har till exempel hela 4 228 stycken invånare per kvadratkilometer. Och då är staden Stockholm jätteliten jämfört med övriga världen. Peter och Sylvester älskar siffror. Båda två. Sedan var det alltid en extra bonus och en inre orgasm att försöka slå varandra med fakta. Denna gång fick Sylvester sin inre orgasm. Och varje gång Sylvester vann skrek han: "Push my tush, Petey. Push my tush."
Men Peter är inte så berest som Sylvester. Och då kan han inte heller greppa hur litet Sverige faktiskt är. Peter har nämligen bara varit utomlands en gång. Och det var en finlandskryssning som han åkte på med sin gode kamrat och granne Lennart, år 1992.
Och då gick de inte ens iland på finska sidan, utan tittade ut över staden Åbo från däck.
Det räckte gott och väl för Peter. Nu hade han ju sett Finland.
Del 4 - Marc vadå?
Ja, alla har ju inte samma smak som Sylvester som äger två par Marc Jacobs-regnstövlar med hög klack. Två par har han enbart för att han inte kunde bestämma sig i affären eftersom det fanns två olika färger i butiken. Metallicblåa och militärgröna. Eftersom Sylvester var så kluven, var det lika bra att handla båda paren. Säger ju sig själv, tycker Sylvester.
Det hör till vardagligheterna att gnabbas i farstun varje morgon innan de skall in till korna. Dels för att det alltid är så okristligt tidigt, och dels för att Peter och Sylvester har så olika klädsmak. I allt. Sylvester ser det nämligen som livets kall att göra en makeover på Peter. Peter är väl inte så medgörlig, men ändå nyfiken på vad Sylvester har i kikaren.
Peter öppnar ytterdörren och hör klart och tydligt hur alla de 16 korna råmar efter dem.
Del 3 - Gay Rainbow Pants
Sylvester har få fetischer. Men marmelad på Pågens Roast´n Toast är, trots allt, en av hans få cravings. I Sylvesters värld äter han nämligen det just så. Apelsinmarmelad med toast alltså, och inte tvärtom. Peter tittar som vanligt fascinerat på Sylvester då han staplar sin marmelad som en tvåplansvilla på sina smörgåsar. Ibland fantiserar Peter att smörgåsen är ett Jenga-spel och han väntar ivrigt på att alltsammans skall välta som ett korthus i blåst.
Och som väntat brukar Sylvester också spilla marmelad. Big surprise. Not. Och som vanligt hamnar det mesta på hans mysbyxor. Ett par mörkgråa mysbyxor med gayflaggan som revärer. Urläckra och så Sylvester. Men tyvärr är de också otroligt urtvättade. Peter minns det som igår, då de träffades första gången och Sylvester hade mysbyxorna på sig till ett vitt linne med trycket "Free like potpourri" på sig på deras första IRL-dejt i Humlegården på Östermalm våren 2001.
Det kittlar än i baguetten då han minns tillbaka. Det var blixtförälskelse vid första ögonkontakten. Det var som om han hittat hem, trots att han var den vilsna bonden i storstadsvimlet, som också är Sylvesters barndomsstad. Men vad gör man inte för honom. De hade trots allt MSN:at i hela sex månader innan själva dejten ägde rum. Så olika, men så kära.
Mysbyxorna hade Sylvester tydligen köpt i New York i mitten på 90-talet, så åren har nu tagit ut sin rätt. Där har ni också anledningen till varför byxorna tappat sin lyster och var aningen nötta på knäna. Sylvester använde därför mysbyxorna enbart som frukostbyxor, trots att han gärna velat haft dem på sig 24/7.
Inte nog med det, så hade byxorna också krympt två storlekar och man såg formen av snoppen utanpå byxorna, så Peter hade totalförbjudit Sylvester att bära byxorna utomhus. Sylvester skrattade mest åt det hela och sade: "Look at my big ball implants, in my gay rainbow pants". Peter har aldrig skrattat med honom när han sagt det. Han tyckte mest det var pinsamt.
Med mätta magar dukade de av frukostbordet och började förbereda dagens mjölkning.
Here and now, we have to help the cow, hann Sylvester kvittra innan det sista hamnade i kylen.
Del 2 - Gimme! Gimme! Gimme!
När Peter kommer in i köket har Sylvester redan dukat fram hotellfrukosten. Hans frukost är som saxat ur ett fyrstjärnigt michelinhyllat hotell i Dubai. Lyxigt är bara förnamnet. Peter förstår inte ens varför Sylvester alltid envisas med att duka fram mat som räcker till ett helt fotbollslag. Varje gång han frågar, får han alltid samma svar: "För det är så fint. Det förstår du väl, Sweetey Petey". Så nuförtiden har Peter slutat fråga. Det är inte heller konstigt att Statistiska Centralbyrån kommit fram till att 1/3 av sveriges all mat kastas i soporna. Sylvester har nog ökat den statistiska kurvan med minst 50%. Ensam.
Till och med den långhåriga raskatten, som Sylvester valt att kalla Prutten för hans gasiga mage, har tryffel i sin matskål. Pruttens bling bling-halsband slår alltid emot matskålskanten varje morgon, och Sylvester älskar ljudet. Till skillnad från Peter som ibland tänkt tanken att fylla Pruttens stjärt med senap. Fast det har han aldrig sagt högt. Gud bevare.
Alltså du sätter dig inte vid matbordet förrän du tvättat bort det gulgröna John Blund-bajset från ögonen, säger Sylvester bryskt och viftar med stekspaden som Zorro själv. Ja, godmorgon på dig också gubben min, svarar Peter och vänder istället sin kropp mot toaletten. Väl inne på WC tvättar han sitt ansikte, som han blev tillsagd.
Han hör hur Sylvester sjunger i köket. Hur kan människan vara så äckligt pigg halv fem på morgonen och samtidigt göra omelett förstår han inte alls. Men Sylvesters "Gimme! Gimme! Gimme! A man after midnight ." gör Peter trots allt lite piggare. Sylvester gör Peter på gott humör. Alltid.
Tjohoo, Peter. Frukosten är klar, ropar Sylvester från köket. Peter torkar sina händer på handdukarna från Axlings och går tillbaka in till köket. Han vet sedan länge att man alltid måste berömma frukostmaten Sylvester tillagat. Man måste nämligen alltid påminna Sylvester över hur underbart gott allt ser ut på smörgåsbordet. Och vilken fantastisk kock Sylvester faktiskt är. Mannerström who, liksom. Det är lite av en tradition. Sylvester blir ju så ledsen annars. Det vet han om. Så. Pokerfejs på.
Nämen, Sylvester. Ännu en frukost som slår den förra med råge. Och nybakade croissanter idag igen. Gud vad gott det skall bli, säger Peter. Och som svar får han. Som alltid: "Only the best in our bird´s nest". De båda skrattar till och stämningen är fridfull på morgonkvisten.
Del 1 - Körsbärsrummet
Klockradion ringer 04.15. Låten "Empty Room" med Sanna Nielsen ekar från radion.
Sylvester gillar inte standardsignaler. Han vill vakna med ett lugn, nämligen. Han lyfter på sitt rosa ögonskydd för att sekunden senare flytta den vittransparenta spetsgardinen som sitter fast i stolparna på himmelsängen av massivt körsbärsträ. Sylvester bara älskar körsbärsträ. Massivt, stort och ståtligt såklart. Inga Kamprad-kopior i möblemangen här inte. Hur skulle det se ut. Sylvester hade stil. Det visste alla.
Han slår av klockradion, utan att snooza. Refuse the snooze, sade alltid Sylvester till Peter, som är 9-minutersmannen i förhållandet. Peter är typ "tired and uninspired". Sylvester lyfter på sitt lexingtontäcke och utbrister: "Peter. Hooo hooo. Petey, my love! Weikki weikki."
Inget svar.
En liten knuff på Peters skuldra, som inte ens hört Sanna sjunga. Bara det är skandal på torra land. Peter har inte hört "Empty Room" på flera veckor nu. Sylvester vänder på höften, lyfter upp den lilarosa sammetskudden från golvet bredvid sängen för att sedan hämta kraft med kudden bakom axlarna. Han håller i kudden så hårt att knogarna blir röda. Sedan svingar han kudden med all kraft mot Peters huvud. Det ekar i körsbärsrummet när kudden når Peters kranium i 9G, varpå Peter flygreser sig upp och utbister, "Hjälp!".
Precis, älskling. Korna behöver hjälp, säger Sylvester och blinkar till med vänster öga.
Here and now, we have to help the cow, säger Sylvester och skuttar ned på den guldfärgade heltäckningsmattan, som specialbeställdes från SoHo i London. Sylvester bara älskar att rimma på Engelska. Det låter så kitschy, tycker han själv.
Peter är sådär intresserad av det där engelska kitschyrimmandet.
Vi bor ju i Vingåker, liksom. Inte i San Francisco, säger Peter nästan dagligen för sig själv.
Ibland så Sylvester hör. Det gör Peter med flit.
Det är så de har det. Peter och Sylvester.
Ett kärleksfullt förhållande med sunda och delvis onda skämt.
Förord
Välkomna till Peter och Sylvesters tokiga värld på landet
Förord
Peter är 38 år gammal och öppet gay sedan år 2000. Peter har vuxit upp i Vingåker, som är en tätort i Södermanland. När folk frågar vart Vingåker ligger, brukar han redan i andra andetaget berätta att den gamla statsministern Göran Persson minsann vuxit upp i orten. Peter är nämligen socialdemokrat, och dessutom en mycket stolt sådan. Peter har vetat om att han gillar killar sedan 13-års ålder ungefär, då puberteten spökade i Peters kropp. Han var inte som alla andra. I många år förträngde han det faktum att han faktiskt var homosexuell.
Men i slutet på nittiotalet insåg han att det faktiskt inte var så farligt. Han tyckte om killar, trots att han själv var en. År 2000 berättade han för sina föräldrar, som faktiskt tog det med ro. Sedan dess har han levt som öppet homosexuell. Det som är aningen udda med Peter, är att han är bonde. Han är inte den flashiga stureplansbögen, utan en helt vanlig bonde från landet. Han räds inte lite skit under naglarna då han mekar med traktorn. Han är inte den typiskt feminina, stereotypiska gaymänniskan som folk oftast brukar placera dem.
Peter är idag glad att han vågar vara sig själv.
Han brukar presentera sig själv som mannen med de tre B:na.
Bonde, Bög och Burlesk!
Sylvester är 33 år gammal och är den totala motsatsen, jämfört med Peter. Han är uppvuxen mitt på Östermalm i Stockholm i en ovanligt öppen hippieaktig konstnärsfamilj som försöjt sig på antikviteter sedan fyra generationer bakåt. Sylvester har aldrig kommit ur garderoben eftersom han aldrig varit i den, så att säga. Man såg på Sylvester redan i förskolan att han hellre lekte med flickorna, dockor och hade de typiskt flickiga tendenserna. Så misstankarna har alltid funnits där på något märkligt sätt. Så när Sylvester började dejta killar i högstadiet, så var inte hans föräldrar det minsta överraskade. Det var så naturligt att ingen ens lyfte på ögonbrynen. Det var ju Sylvester.
Sylvester var ju nämligen den ömma, flickaktiga pojken i klassen. Mycket omtyckt av tjejerna, men också den retade av killarna. Men det rörde inte Sylvester. Det minsta. Därför har han nu som vuxen aldrig sett sig själv som mobbad under sin uppväxt. Who gives a shit, sade han redan i högstadiet.
Sylvester var killen med koll. Bratsbögen som alla frågade om råd, oavsett om det gällde inredning eller det senaste inom skomodet för kvinnor. Han kunde allt. Han kunde laga den mest fantastiska maten, han var berest i världens alla hörn som få och akademikersmart, trots att han aldrig läst på högre nivå än gymnasium. Han ville hellre resa och se världen efter studenten. Sylvester var den fjolliga gaykillen med koll.
Idag lever Peter och Sylvester tillsammans på en bondgård, strax utanför Vingåker.
Välkomna till Peter och Sylvesters värld på landet!
.
